torsdag 4 juli 2013

Kidogo, kidogo, ojdjaza kibaba


Magnus, Marie,Benjamin och Nora/Kenya part 2

Kidogo, Kidogo Odjaza Kebaba!
Dessa ord på Swahili får påbörja och känneteckna vårt 2:a gemensamma äventyr i Kenya.
Utrycket betyder ungefär många bäckar små blir en stor å. Lite i taget.

Ni som känner oss vet att väntan på vår andra lilla godbit varit väldigt lång, så även väntan på första mötet med Benjamin, men  det känns som det varit  klurigare och oförutsägbara diken och bäckar som varit svåra att ta sig ur.

Graviditets hormonerna och foglossningarna denna gång har bestått av:
-Nya Administrativa regler om extrapapper , passförnyelse och lång tystnad från  myndigheterna, Väntan: Kidogo, kidogo.
-Flyttlass och soptippsrundor från Årsta-Årstadal, från Årstadal - Fruängen, från Fruängen till sommarstugan i Dunker, från Sommarstället- svärmor och svärfar och till sist till Gemina Court Apartements, vårt "gamla hem i Nairobi"

Till sist fick vi komma till vår fina lillasyter och dotter och sjunga med i Kentas (Just idag är jag stark)rader:
Jag har väntat så länge på just den här dan jag är glad att den äntligen kommer
   
Väl landade i Kenya efter en ganska vaken natt, för oss alla, inte ens vår bilsovare Benjamin somnade före kl 01.00 och sedan serverades frukost 05.00.

Kidogo, Kidogo, lite i taget:)
-Visum på plats: Jaså man kan inte betala i kenyan shillings, det måste vara dollar?
Innan vi fått till det hade vi prövat åtskilliga bankomater, och letat upp växlingskontor, varav ett var stängt.

Gemina Court var sig likt och vi drog en lättnadens suck, hemma!Nu ska det mycket till för att vi ska flytta härifrån!Trots röken och avgaserna.
Dagen därpå i lördags fick vi komma till Tomas Bernados childrens homes i Nairobi för att vara några dagar med Nora där. Till skillnad från Benamins barnhem så har de inget guesthouse där utan
vi fick åka hem på kvällen samt äta luncherna på närliggande shoppingcenter under Noras vila.


In eller utskolningen eller vad man nu ska kalla det har gått bra. Nora är en liten krabat en nyfiken sådan som utstrålar nyfikenhet och lite underfundighet. Hon verkar gilla oss och har inte velat komma tillbaka till sköterskornas famnar med saknad utan isåfall på ett lekfullt sätt med high five till var och varannan hon möter då hon spatserar fram i barnhemmets korridor.
Dagarna har fyllts med tittutlekar, pilla oss i ansiktet, sitta i knät på oss, kravla upp till Benjamin och försöka ta hans Legobilar, och dvd hörlurar.

Benjamin är cool även om han är lite tagen av vår "Nya värld "som han kallar det.
Social som han är tvekar han inte att gå fram och snacka med personalen eller de han med äldre skolbarn på lekparken vid barnhemmet. Han pratar svenska och de Engelska eller Swahili. De svarar på sitt språk och Benjamin fortsätter att snacka svenska och förutsätter att de ska förstå. Däremot är han snabb på att lära sig uttryck både på Swahili och engelska. All personal på barnhemmet och i affärer har fått frågan masanduko liko wapi? Var är resväskorna och att han ösnkar dem ett långt liv Majshe marefo. 
Han undrade härom dagen; Varför är allt rött här i Kenya? Syftade han på den röda jorden? Nej, alla taken är röda. Det är ju också en reflektion. 

Vid vårt boende Gemina court är det bara en svensk adoptiv familj just nu med en 2 åring, men däremot har Benjamin batdat mycket i poolen och lånat ut sina badpuffar till en norsk/kenyansk tjej i gengäld mot att han fick spela fotboll med hennes kenyanska kusin och att norsk svenskan alltid hämtade bollen då den åkte i poolen.
Vill inte i det läget dra någon Norge historia typ: Max sju varv i rondellen eller så, flickan är ju faktiskt bara sex år. 

Magnus och jag som vanligtvis äter och gör mycket saker i ett Blixten Mc Queen tempo
inser att måltider och matning och shopping går långsammare med 2 barn och det är hur snabbt man  kan anpassa sig igen till livet runt poolen, sköna föräldralediga dagar, de röda taken den röda jorden gropiga vägar utan trottoarer. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar